.

Hej!

Nu är snart augusti över.....
Det börjar bli riktigt mörkt på kvällarna nu. Det går såfort... Får nästan lite panik över att det är så långt till nästa sommar...
Gillar iof. hösten oxå, eller iallafall början på den- typ september, oktober.
När höstöven skimrar i allehanda färger, solen skiner, det är friskt i luften och man kan tända ljus och kura ihop sig under en filt på kvällen i soffan.
Sen kommer dock några halvtunga månader (november, januari, februari..).
December är ändå okej pg a att det är julmånad. Lite mysigt! :)
Men vinterhalvåret är för långt.... Mörkret, kylan... tror det är därför många blir deprimerade i detta land på vintern. För lite ljus helt enkelt.
Jag brukar oxå alltid bli sjuk på vintern. Minst två stycken bihåleinflammationer är standard. Nån förkylning och nån influensa, check!
Från april-september är jag väldigt sällan sjuk. Frisk som en nötkärna. Det säger en hel del om hur jag påverkas av årstiderna....

Längtar grymt mycket till den 17:e och 24:e september...
Den 17:e ska jag upp med Ullis till Gävle och kolla på Brynäs. Sen blir det utgång och övernattning. Ska bli hur kul som helst :)
Den 24:e fyller Sandra år. Då blir det tjejmiddag med massor av trevliga brudar, och sen utgång. Man ska alltid ha roliga saker att se fram emot....

Dags att äta kräftor snart oxå. Har inte ätit och surplat dom i år än... Bedrövligt!
Får bli inom en mycket snar framtid....

Ps. Lider med Usain Bolt idag... Vilket antiklimax!!!!


Ullis och jag- snart påväg mot Gävle. Håll i hatten! ;)

Tjoooflöjt!

Hoppas ni mår bra!?
Jag är inne i ett riktigt "flow" just nu...
Allting känns bara så himla bra :)
Trivs kanon på nya jobbet, har massor av energi, har kommit igång med träning igen, hinner träffa kompisar och vara social....
Drömmen!


Livet är ju verkligen en berg- och dalbana! Upp- och ner... och så lite plant...
När det är upp, så gäller det verkligen att passa på och njuta, stanna upp och känna efter.
Det gör jag just nu :)
Wihooooooo!
Carpe diem! Size the day! Fånga dagen!
Ligger mycket i dom orden.



Puss o kram/Bollan!

Imorgon kommer dom.... Eleverna! :)

Ska bli kul att träffa dom!
Från de yngsta till tonåringarna...

Är förväntansfull och laddad, hoppas jag kommer sova gott inatt.
Min lilla kattbebis har en tendens att riktigt suga kärlek på nätterna.
Hon snuttar, gnussar, pussar, gosar, slickar osv. Jag är hennes surrogatmamma och hon söker så mycket trygghet och kärlek....
Väldigt gulligt, men lite jobbigt när man har ett sömnbehov som pockar på...


Liten kattbebis som söker myyyycket kärlek.....

Har inte riktigt hjärta att stänga sovrumsdörren för henne heller. Hon är ju så söt och så liten ;)

Helgen som kommer ser jag oxå fram emot. Träffa en vän som jag inte umgåtts med på länge, ska bli superkul och trevligt :)



See you, puss och gonatt :)

Är det någon som har känt riktig dödsångest nån gång??!!
Att man går på linan liksom, mot slutet... och känner att det är nära...

För några veckor sen, fick jag nys om att mässlingen hade brytit ut på allvar i Europa..
Eftersom jag inte fick trippelvaccinet när jag var liten (mot mässling, röda hund och påssjuka) pg a olika anledningar så fick jag rekommendation om att ta den pronto!
Skulle ju ut och resa (till Grekland), och risken att bli smittad och bli JÄTTE sjuk fanns.
Jag åkte upp till vaccinmottagningen, och fick en av två sprutor..
Fick oxå lite kort information om att jag kunde bli sjuk inom de närmaste 3-6 dagarna. Som mässling typ, fast en mildare variant.
Tack för kaffet!
Jag som skulle ut och resa.... men läkaren sa iallafall att jag måste ta den. Bättre att bli lite krasslig än att bli smittad av riktig mässling och bli supersjuk. "Folk dör i mässlingen" Ja, ja, okej... jag tar väl den då. Har jag nåt val liksom?!
Visste inte hur min kropp skulle reagera eller om jag skulle bli sjuk, få kraftiga biverkningar... Men jag höll tummarna. Dag ett, två och tre kände jag ingenting... allt va som vanligt.
Natten mot dag fyra vaknar jag mitt i natten med ett enormt tryck i vänster bröstkorg, i hjärttrakten.


Jag försökte vrida och vända lite på mig, tänkte att det går nog över... men det gjorde det ju inte. Jag gick upp och satte mig vid datorn och började googla på bröstsmärtor. Fick upp ca tusen resultat över vad det kunde va.. Blev lite orolig och ringde mamma.
Hon i sin tur tyckte att jag skulle ringa sjukvårdsupplysningen. Jag gjorde det och fick beskriva mina smärtsymptom. Inte helt lätt kan jag säga. Sköterskan tyckte det lät som inflammatorisk smärta i bröstkorgen, och sa åt mig att ta några värktabletter och gå och lägga mig igen. Smärtan lättade lite, och jag somnade in efter en stund...
På morgonen när jag vaknade kände jag dock till min fasa att jag hade samma smärta över hjärtat.
I samråd med mamma bestämde jag mig för att gå till läkaren. Jag skulle ju ändå ut och resa om några dagar, och inte kul om jag skulle bli sämre utomlands..
Hos läkaren gjordes en ordentlig undersökning, ekg togs mm. Läkaren sa att ekg:t inte visade på nåt konstigt, men att man bara ser hjärtats frekvens just för stunden på ett sådant. Hennes analys var att jag hade fått en bröstmuskelinflammation. Kunde bero på stress, eller på vaccinationssprutan eller på både och... men hon visste inte säkert. Jag fick order om att gå på smärtstillande och ta det lite lugnt, framförallt med alkoholen.
Smärtan satt dock i och jag knaprade antiinflammatoriskt i parti och minut.
Trots att läkaren hade sagt att det inte var hjärtat (eller förmodligen inte iallafall) så kändes det ju som att det var det...
Jag började fundera kring döden, och över livet som varit... Jag var helt inställd på att jag kunde dö.. att jag kanske kunde somna in på natten. Låter hemskt, men så var det verkligen. Jag började tänka på allt jag var tacksam över, vilka underbara människor jag hade lärt känna och fått ha nära i mitt liv..
Dag sex började så smärtan att minska... Jag vågade inte riktigt tro på det (Jag var nere på Skiathos).. ifall det skulle komma ett bakslag. Jag vet att jag sa till Jeanette som jag reste med: "du får ta hand om mig om det händer mig nåt"... för så osäker var jag på mitt hälsotillstånd.
Men det vände, och smärtan försvann och ingen var lyckligare än jag. Det var som om jag hade fått livet tillbaka..
Känslan av dödsångest har aldrig tidigare kommit mig så nära.
Nu är jag ännu mer tacksam över livet, det jag har och alla nära och kära. OCH jag lever framförallt mer i nuet! :)


Var rädda om er själva och varandra, och njut av livet!
Kram Bollan

Tjenixen!

Har precis varit ute och powerwalkat, det var superskönt och välbehövligt :)
Nu börjar mitt aktiva liv igen, med träning som högsta prioritet- efter ett halvår av inaktivitet (pg a långa arbetsdagar). Min kropp längtar verkligen efter detta, jag mår bättre och orkar mer. En positiv spiral av alltihop, yiiihaaaa :)


Träning is da SHIIIIT

Nu bliré en dusch, lite kel med kissarna, lite jobbförberedelser, kanske läsa lite i en bra bok...



Greece in my heart

Ta hand om er så hörs vi snart igen....

P&K

Tjolahopp!

Har som sagt börjat mitt nya jobb på Bålbroskolan i Rimbo. Kommer att undervisa i Idrott och hälsa för åk 1-4 samt starta upp och driva en ny fritidsavdelning. Känns hur bra som helst. Jobbade första veckan nu som gick och fick träffa alla mina nya arbetskamrater. Blev mycket väl mottagen av alla, och känslan är att det här kommer bli toppen :). På torsdag börjar eleverna. Ser fram emot att träffa dom.....

I helgen har jag varit på brorsonens 5-årskalas!


Maxens tårta

Det var både vuxna och barn, och Max stortrivdes och var i sitt esse.


Finaste Max

Lillasyster Olivia har blivit så stor nu.... 1½ år....


En bestämd ung dam som vet vad hon vill, och vet hur man säger NEJ! ;)


What a lovely girl. Me love...

Har fått hem en ny familjemedlem oxå. Smilla heter hon och är helt bedårande på alla sätt. Busig, kelig, nyfiken, lite klumpig... Allis (min stora katt) får nu uppfostra detta lilla busväder..


Smilla 9 veckor...

I lördags kväll umgicks jag med fina vänner. God kycklingsallad, rosé, massor av tjejsnack, skratt... allt det roliga och mysiga som vi har tillsammans. Vad vore man utan sina vänner...


Jeanette and me


Bus i blicken, på väg mot bartömning på Marinan...


Therse Tess Eriksson.

En rolig och bra helg.

Puss på Er/J

Hej på Er!

Längesen jag skrev ett inlägg nu igen....
Det beror på att det har hänt mycket de senaste 2-3 veckorna.
Bröllop, semster, ny familjemedlem, nytt jobb.
Jag har helt enkelt lagt mycket fokus på annat.

I början på augusti åkte jag och Jeanette Molin till Skiathos 1 vecka.



Denna vecka blev ännu bättre än jag någonsin kunnat föreställa mig...
Vi hade det bara så himla underbart.



Vi solade, badade, spelade strandtennis, kastade boll i vattnet, drack iskall "sol-öl", åkte på båtutflykt, åt god grekisk mat, träffade underbara människor, hade ett supermysigt hotellboende precis vid havet, drack gott vin, lyssnade på musik, skrattade, svettades, snorklade, promenerade mm.

Vi blev så väl mottagna och omhändertagna av alla vi träffade. Både greker och människor från Norge, Jönköping, Italien tog hand om oss på bästa sätt.

Tror det var länge sen man badade så här mycket.... Har nog inte badat såhär sen jag var barn. Vi var mer i vattnet än uppe på land på dagarna, och det var så sköööönt :)



När jag inte flöt som en kork på rygg i det salta vattnet, stod på händer, kastade boll med människor, eller spelade strandtennis med Jeanette- så badade jag med Casper.


Världens bästa Casper!

Vi bara fann varandra så klockrent. Han 10 år, jag 36. Men vad spelar det för roll egentligen?! Vi hade så kul ihop. Vi dök efter stenar på botten med cyklop, hittade på lekar i vattnet, busade, skrattade mm. Vilken kille. Från Norge för övrigt. Han, och hans trevliga pappa- kommer jag och Jeanette definitivt träffa igen!!!
Vi är redan bjudna till deras hem en bit utanför Oslo :)


Kerstin och Lasse, så härliga!

Paret från Jönköping (våra balkonggrannar på hotellet) kom vi oxå väldigt nära. De brydde sig så mycket om oss. Såg till att vi kom hem på nätterna, träffade bra killar osv ;). Som en bonusmamma och pappa. Med dessa var vi på utflykt runt ön en dag. Mycket trevligt :)
Dessa människor kommer vi nog oxå hålla kontakten med.

Grabbgänget från Norge, några andra...

Veckan gick tyvärr alldeles för fort.... Både jag och Jeanette hade kunnat stanna en vecka till.
Det var mycket tungt att åka och lämna allt det härliga, som hade blivit vår lyxiga vardag i en vecka... Ta farväl... många tårar blev det...
Men sånt är livet- life goes on.

Jag och Jeanette kom varandra väldigt nära denna vecka, och vår vänskap växte många dimensioner. Superroligt!!!
Vi kommer nog ut och resa tillsammans igen, inom en snar framtid...
Skiathos?!.. Vem vet?!! Kanske det ;)


Puss på er/Bollan